måndag 7 juli 2014

BE YOURSELF, PEOPLE WILL JUDGE YOU ANYWAY.

Jag hade inte tänkt skriva nåt om det här, men efter att ha hört det här flera gånger från flera olika håll så känner jag att jag bara måste skriva om det..

För det första: jag skriver inte den här bloggen för att få uppmärksamhet (absolut inte!) utan för att jag hoppas att det finns nån där ute som ska få ens en liten gnutta hopp av att läsa denna blogg och märka att hen inte är ensam. Att visa att psykisk ohälsa har fler än bara ett ansikte.
Dessutom, allt jag gått igenom var/är inte heller för att få uppmärksamhet. Snälla vännen, om du tror att självskadebeteende, ångest, panikattacker, ätstörningar, depressioner och andra faktorer som kan höra till psykisk ohälsa bara är för att få uppmärksamhet så har du nog fått allt om bakfoten. Man gör allt man kan för att dölja det så länge som möjligt för alla man känner - tills man inte orkar mer. Man kör så slut på sig själv, inte nog med att man mår dåligt från förr men att försöka hålla upp en fasad inför alla andra gör ju inte situationen lättare precis..
Så nästa gång du tänker att nån gör det för att få uppmärksamhet så tycker jag du ska ta dig en funderare över hur du egentligen resonerar då.

För det andra: bara för att jag mår dåligt just nu så betyder inte det att jag inte kan bli sjukskötare i framtiden. Jag har hört ryktesvägen fleera gånger att det finns de som inte vet vad jag tänker med då jag vill bli sjukskötare, läsa nåt inom psykologi och hjälpa andra människor. Att ni tror att jag inte kommer att kunna hjälpa någon alls.. Då kan ju jag kontra med - hur tänker ni? Om jag kan vända det jag gått igenom till något positivt och genom det kunna hjälpa andra som går igenom en svår period i livet, varför har du problem med det då? De allra bästa människor jag har pratat med under den här tiden är de som själva nångång har gått genom nåt liknande, för det är de som förstår allra bäst. De kan sätta sig in i ens situation och faktiskt förstår det man försöker få sagt.
Om jag skulle ha fått höra det här för nån månad sen så skulle det ha brutit ner mig helt. Jag skulle ha kraschat in i en vägg och inte tagit mig upp. Tack gud så är jag starkare nu, men endå så tar såna här kommentarer sjukt. Jag försöker att inte gå runt och älta sönder, men visst får kommentarer som dessa mig att börja tvivla på allt jag gör, men jag försöker att inte ta åt mig allt för mycket.
Jag tänker inte en sån här kommentar dra ner mig igen! Det har hänt alldeles för många gånger förr, och just nu måste jag ju vara ärlig och säga att jag klarar inte av att falla en gång till.

Det är så konstigt att alla positiva kommentarer och alla fina ord försvinner då man får höra nåt negativt. De negativa orden tar över helt och förföljer en vart man än går. Tänk att det krävs typ 100 positiva kommentarer för att väga upp en negativ. Lite knäppt egentligen.

Men, min dröm är att först bli sjukskötare och sen utbilda mig till nån sorts terapeut, och jag tänker inte låta nån negativ kommentar stå ivägen för det! Jag har inte valt att må dåligt, men jag kan välja att vända det jag gått igenom till något positivt. Okej?

"Be yourself, people will judge you anyway."


3 kommentarer:

  1. Bra skrivet :)

    SvaraRadera
  2. Alla hjälper någon bäst då man själv gått igenom liknande!!! Annars saknar man förståelse, vilket tydligen du mött personer som gör....Jag har alltid sagt åt Angelica också att hon kommer kunna hjälpa många som går igenom svåra saker därför för att hon VET hur det är att vara där. Försök att inte bry dig om de som dömer- förr eller senare kommer det tillbaka in i deras eget liv; "det man sår får man skörda...". De som dömer säger ingenting om dig- de berättar bara tydligt om sig själva... (jag menar alltså det säger mycket mer om hurudana de är och hur lite de vet. peka ett finger på någon och fyra finger pekar tillbaka på dig själv....). Du är tuff och det finns garanterat många som behöver få hopp av dig!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack moster! <3
      Ja precis, jag håller helt med dig!!

      Radera